Anorexia nervosaoch närliggande problem

Vad är anorexia?

Anorexia nervosa är en diagnos som innebär kraftig begränsning av maten- både mängd och kostval, rädsla för viktuppgång och självbild starkt kopplad till kropp och vikt, något som ofta präglar hela livet. Atypisk anorexia nervosa är en närliggande diagnos med samma centrala svårigheter, men där vikten kan ligga inom eller över normalområdet trots betydande viktminskning. Dock har vikten i BMI med tiden fått mindre betydelse för att bedöma allvarlighetsgrad av en ätstörning. Förändring av vikt, funktionsnivå i vardagen samt medicinsk och psykologisk status är av större relevans. Restriktivt ätande är en central aspekt av anorexi och relaterad problematik och som styrs av regler och stark självkritik. Detsamma gäller överdriven och tvångsmässig träning är ofta en del av samma mönster, där träningen blir ett sätt att dämpa oro och skuld – ett beteende som kan förstärka restriktionen.

Det gemensamma är inte en siffra på vågen utan upplevelsen av att vara fångad av reglerna. Många beskriver att det känns ”rätt” eller lugnande att vara strikt i stunden, men att det på sikt leder till mer ångest, mer skam och mer hemlighetsmakeri.

Hur kan anorexi och relaterade problem se ut?

I praktiken blandas oftast olika typer av störda ätbeteenden och symtom på annan psykisk ohälsa samt även med olika typer av neuropsykiatrisk divergens. Någon kan samtidigt följa strikta ätregler, hoppa över måltider och ändå träna långt bortom kroppens behov. En annan kan ha minskat vikten betydligt men dölja svårigheterna eftersom omgivningen tycker att vikten ”ser normal ut”. En tredje kan fastna i till synes ”hälsosamma” val som blir allt mer rigida, där minsta avvikelse väcker skuld och leder till ännu snävare ramar.

Vanliga beteenden vid anorexi och närliggande problemområden:

• Regler och ritualer runt mat: vilka livsmedel som ”får” ätas, när, hur och i vilken ordning.
• Skuldkänslor vid minsta avsteg, följt av hårdare regler.
• Hemlighetsmakeri: att dölja portionsstorlekar, ersätta måltider, eller lägga träningstillfällen när ingen ser.
• Kroppskontroll: upprepat speglande, måttande eller jämförande.
• Träning som tvång: ett inre ”måste” där träning eller rörelse måste genomföras för att dämpa oro, även när kroppen behöver vila.

Det här är beteenden som kan förekomma parallellt eller var för sig, med olika styrka och som kan förändras över tid.

Barn och unga

Hos barn och unga börjar det ofta i det tysta: kostval och träning som först uppfattas som ”ambitiösa” blir gradvis rigida. Sociala sammanhang med mat undviks, och familjen märker att måltiderna blir källa till konflikt och oro. Vid atypisk anorexi eller ätstörningar utan märkbar viktförändring kan omgivningen missa allvaret eftersom vikten inte alltid speglar omfattningen av de inre kraven, skammen och hemlighetsmakeriet. Tidig uppmärksamhet, varsam struktur och språk utan värdering, stigma eller skuldbeläggande gör stor skillnad.

Kort om samtidig autism

En del med anorexi och närliggande problem har även autismspektrumtillstånd eller autistiska drag. Då kan förändringar vara särskilt svåra, och sinnesintryck kring mat (konsistens, lukt, ljud) mer belastande. Behandlingen vinner på att vara förutsägbar, konkret och visuellt stödd, med längre inlärningstid, tydliga små steg och fokus på kognitiv flexibilitet och känsloidentifiering. Poängen är att anpassa samma principer – inte byta spår för att kunna möta individen utifrån dennes behov.

Några varningssignaler

• Förändrat sätt att äta.
• Ökat intresse för mat och träning.
• Matregler som blir allt fler och snävare.
• Återkommande hemlighållande av måltider eller träningspass.
• Ökad irritation, trötthet och nedstämdhet
• Skuld och skam vid minsta avvikelse från planerade regler.
• Socialt undvikande kopplat till mat eller träning.
• Tankar som fastnar i svartvitt: ”allt eller inget”, ”lyckad eller misslyckad”.

Observera att svårighetsgraden inte avgörs av vikt. Många med stora svårigheter lever med normal kroppsvikt.

Varför problemen vidmakthålls

Regler kopplade till vikt och utseende samt ibland även till prestation ger ofta kortvarig lättnad – därför känns de ”nödvändiga”. Men priset blir högt: mer ångest om reglerna inte följs perfekt, skam över att behöva dölja hur mycket som styrs av mat och träning, och ofta isolerar sig personer från relationer och intressen. Tvångsmässig träning kan förstärka den onda cirkeln då träning och rörelse lindrar oro i stunden men låser fast kraven till nästa dag… och nästa… och nästa…

Behandling – principer som hjälper

Eftersom problemen ofta blir långvariga när de lämnas utan professionell behandling, är just evidensbaserad behandling viktig. Insatserna är desamma för problem som innefattar de symtom och beteenden som ingår vid anorexi, men dos och fokus anpassas efter personens status, mål, livssituation och värderingar.

Kognitiv beteendeterapi för ätstörningsproblematik (KBT-E)

Arbetar med att:

• Etablera en regelbunden måltidsordning för energi- och viktåtehämtning
• Skapa trygg struktur i vardagen så att regler gradvis förlorar sin makt,
• Synliggöra tankefällor och etablera färdigheter för känsloreglering som inte innefattar restriktion eller överträning,
• Minska skam och hemlighetsmakeri genom stegvisa beteendeförändringar och medkänsla med sig själv
• Acceptans för kropp, figur och utseende
• Förebygga återfall genom små justeringar som håller över tid.

Familjebaserad behandling (särskilt för ungdomar)

Ger föräldrar och/eller närstående tydliga verktyg att stödja barnet utan att skuldbelägga och genom att återupprätta trygga måltider och rutiner. Målet är att avlasta ungdomen från reglernas tryck och hjälpa familjen att bli ett team som gemensamt kämpar mot frihet från den ätstörning som oftast påverkar hela familjen.

Maudsleymodellen för vuxna

Fokuserar på rigiditet, perfektionism och socialt undvikande, och arbetar mot flexibilitet, självmedkänsla och meningsfulla mål utanför maten och träningen. Den passar ofta när man försökt länge på egen hand och fastnat i samma cirklar.

Digital behandling – Claire

För personer med stabil medicinsk status och som vill arbeta aktivt kan Claire vara ett alternativ. Upplägget kombinerar strukturerade digitala behandlingssteg med personlig feedback med behandlingssessioner med psykolog/psykoterapeut specialiserad på ätstörningar, inspirerat av kognitiva och beteendeinriktade metoder. Claire är ett fullvärdigt behandlingsprogram men kan också genomföras som ett första steg eller som ett komplement till övrig behandling. Om situationen kräver tätare medicinsk uppföljning eller en högre vårdnivå är digital behandling inte att rekommendera.

Tvångsmässig träning – att avlasta kravet

När träningen blivit en del av ätstörningen fokuserar man på att:

Kartlägga vad träningen fyller för funktion- reglerar den till exempel oro, skuld eller rastlöshet?

• Införa alternativ för ångestlindring och återhämtning som leder till hållbara strategier för att hantera negativa känslor.
• Gradvis förändra mängd, syfte och timing så att kroppen får balans mellan träning och återhämtning och med det också de positiva effekterna av träning samt att de inre kraven mjuknar.

Anpassningar vid samtidig autism

Gör planen förutsägbar och visuell, använd konkreta mål, repetera i små steg och arbeta med sensoriska strategier vid behov. Samma behandling, men mer struktur och tid.

Sammanfattning

Anorexia nervosa, atypisk anorexia, restriktivt ätande och överdriven tvångsmässig träning har många likheter och behandlas på samma sätt. Det är vanligt att svårighetsgrad, funktionsnivå och symtom varierar över tid. Det centrala är inte enskilda etiketter utan att livsutrymmet krymper när regler, skam och hemlighetsmakeri tar över. Tidig och evidensbaserad behandling ökar chansen att bryta cirkeln och återta ett liv i värderad riktning. Ju tidigare i ett sjukdomsförlopp som behandling sätts in- desto bättre prognos för återhämtning. Det går att bli fullt frisk från en ätstörning.

Referenslista

Treasure J, Duarte TA, Schmidt U. Eating disorders. The Lancet, 2020. PubMed

Lock J, Le Grange D, Agras WS, m.fl. Randomized Clinical Trial Comparing Family-Based Treatment With Adolescent-Focused Individual Therapy for Adolescents With Anorexia Nervosa. JAMA Psychiatry (Arch Gen Psychiatry), 2010. PubMed

Schmidt U, m.fl. The Maudsley Outpatient Study of Treatments for Anorexia Nervosa (MANTRA vs SSCM). Psychological Medicine, 2015.  PubMed

Byrne S, Fursland A, Wallis A, m.fl. A randomised controlled trial of three psychological treatments for anorexia nervosa. Psychological Medicine, 2017.  PubMed

Brennan C, m.fl. Medical instability in typical and atypical adolescent anorexia nervosa: a systematic review. Journal of Eating Disorders, 2023. PubMed

Vo M, m.fl. Medical complications and management of atypical anorexia nervosa. Journal of Eating Disorders, 2022. PubMed

Walsh BT, m.fl. A systematic review comparing atypical anorexia nervosa and anorexia nervosa. International Journal of Eating Disorders, 2023. PubMed

Dalle Grave R, m.fl. Compulsive exercise to control shape or weight in eating disorders. Comprehensive Psychiatry, 2008. PubMed

Cook B, m.fl. Exercise in Eating Disorders Treatment: Systematic Review and Guidelines. Frontiers in Psychiatry, 2016. PubMed

Quesnel DA, m.fl. Medical and physiological complications of exercise for patients with eating disorders. Journal of Eating Disorders, 2023. PubMed

Tchanturia K, m.fl. Towards an Improved Understanding of the Anorexia Nervosa and Autism Spectrum Comorbidity: PEACE Pathway Implementation. Frontiers in Psychiatry, 2020. PubMed

Inal-Kaleli I, m.fl. Investigating the Presence of Autistic Traits and Prevalence of Autism Spectrum Disorder Symptoms in Anorexia Nervosa: A Systematic Review and Meta-analysis. Journal of Affective Disorders Reports, 2024. PubMed

Programinformation

A) Claire – svensk digital behandling med terapeutstöd (programöversikt och upplägg).
B) Regionala ätstörningsmottagningar – information om när internetbehandling kan vara lämplig respektive när annan vårdnivå krävs.