ADHD och ätstörningar är ett område där klinisk erfarenhet länge pekat på ett tydligt samband och där modern forskning nu ger ett allt starkare vetenskapligt stöd. Personer med ADHD, annan neurodivergens och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och variationer (NPF) har en förhöjd risk att utveckla ätstörningssymtom och diagnostiserade ätstörningar jämfört med befolkningen i övrigt.

Sambandet gäller särskilt hetsätning, men även ARFID (Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder), anorexia nervosa och bulimia nervosa förekommer oftare vid ADHD. En omfattande registerstudie av genetiska faktorer visar att kopplingen mellan ätstörningar, ADHD och autism delvis kan förklaras av samsjuklighet och gemensamma genetiska faktorer (Petersen et al., 2024). Det innebär att vissa individer kan ha en biologisk sårbarhet för båda tillstånden.

En befolkningsbaserad studie har visat att ADHD-symtom i vuxen ålder är tydligt kopplade till hetsätningssymtom och relaterad psykopatologi (Appolinario et al., 2024). Samtidigt betonar en narrativ översikt med baserad på ”lived experience-perspektiv” att det finns ett behov av att anpassa ätstörningsvårde till de behov som personer med neurodivergens kan ha (Cobbaert et al., 2024). Detta innebär inte att ADHD orsakar ätstörningar utan om att det handlar om överlappande mekanismer.

Varför ökar ADHD risken för ätstörningar?

Flera faktorer bidrar till att personer med ADHD/NPF löper ökad risk:

  • Impulsivitet: Svårighet att stoppa beteenden i stunden kan bidra till hetsätning och kompensatoriska beteenden.
  • Exekutiva svårigheter: Planering, struktur och tidsuppfattning påverkar måltidsregelbundenhet.
  • Känsloregleringssvårigheter: Mat kan användas för att hantera stress, oro, tomhet eller överbelastning.
  • Sensorisk känslighet: Smak, konsistens och lukt kan begränsa matrepertoaren.
  • Sömnproblem: Sömnbrist påverkar aptitreglering och impulskontroll.

ADHD-relaterade faktorer och ätstörningsrisk

ADHD-relaterad svårighet Möjlig påverkan
Impulsivitet Hetsätning, kompensatoriskt beteende
Oregelbundenhet Kraftig hunger och kontrollförlust
Känsloreglering Mat som självmedicinering
Sensorik Selektivt ätande (ARFID)
Stress/sömnbrist Ökat sug och impulser att äta

ADHD och hetsätning (Binge Eating Disorder, BED)

Hetsätning innebär återkommande episoder där en person äter stora mängder mat under kort tid med upplevelse av kontrollförlust. Episoderna följs ofta av skam, nedstämdhet och självkritik.

Sambandet mellan ADHD och hetsätning är det mest väldokumenterade. I populationsstudier ses tydliga samband mellan ADHD-symtom och hetsätningssymtom (Appolinario et al., 2024).

Kvalitativ forskning visar att personer med ADHD ofta beskriver hetsätning som en strategi för att reglera överväldigande känslor eller känslan av att vara understimulerad (Makin et al., 2025a).

En vanlig problemkedja

  1. Oregelbundna måltider
  2. Stark hunger
  3. Impulsivt ätande
  4. Kontrollförlust
  5. Skam
  6. Restriktion
  7. Ny episod

Vid samtidig obesitas är det centralt att behandlingen inte fokuserar på vikt, utan på ätstörningen, eftersom kalorirestriktion med viktnedgång som mål ofta förvärrar både hetsätning och känslan av kontrollförlust.

ADHD och ARFID

ARFID innebär begränsat matintag som leder till näringsbrist och en påtgalig påverkan på funktionsnivå i vardagen. Detta utan att rädsla för viktuppgång eller annan koppling till kroppsuppfattning eller utseende. En svensk tvillingstudie visar att det finns betydande genetiska faktorer som bidrar till ARFID (Dinkler et al., 2023). En klinisk översikt betonar att det är vanligt med samsjuklighet mellan ARFID ofta och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (Archibald & Bryant-Waugh, 2023). Vidare har en studie på vuxna med ADHD och/eller autism visat ökad förekomst av selektivt ätande och andra svårigheter kopplade till mat och ätande (Bayoumi et al., 2025).

Kliniska kännetecken vid ADHD och ARFID

Område Exempel
Sensorik Få accepterade livsmedel
Struktur Svårt att planera måltider
Aptitreglering Otydliga hunger- och mättnadssignaler

Behandling behöver vara konkret, gradvis och strukturerad. Rekommenderad behandling är kognitiv beteendeterapi (KBT) med särskild anpassning för ARFID och ADHD.

ADHD och anorexia nervosa

Anorexia nervosa innebär restriktivt ätande, intensiv rädsla för viktuppgång och med allvarliga medicinska risker. Forskning visar att ADHD- och autismdrag är vanliga hos ungdomar med anorexia nervosa (Dobrescu et al., 2025).

Två kliniska mönster

Mönster Beskrivning
Överkontroll Strikta matregler skapar ordning
Kombination Restriktion varvas med impulsiva episoder

Vid samsjuklighet behöver behandlingen integrera individanpassas utifrån evidensbaserade metoder för psykologisk behandling med fokus på struktur, organisation och känsloreglering. Detta tillsammans med specialiserad KBT för ätstörningar (till exempel KBT-E).

ADHD och bulimia nervosa

Bulimia nervosa innebär återkommande episoder av objektiv hetsätning följt av kompensatoriska beteenden som kräkningar, laxering eller överdriven träning. Impulsivitet är central i sambandet mellan ADHD och bulimi och samsjukligheten är kliniskt relevant vilket ställer krav på anpassad behandling där båda problemområdena tas i beaktande parallellt (Gilsbach et al., 2025). En forskningsöversikt visar att förekomsten av ADHD- och autismdrag hos vuxna med bulimi och hetsätningsstörning är hög (Makin et al., 2025b).

För patienter – sök vård via 1177

Denna text är generell medicinsk information och ersätter inte individuell bedömning.

Sök vård via 1177 Vårdguiden:
https://www.1177.se/
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Vid akut fara: ring 112.

Referenser

Allison, K. C., Wadden, T. A., Tronieri, J. S., et al. (2022).  A pilot randomized controlled trial of liraglutide 3.0 mg for binge eating disorder. International Journal of Eating Disorders, 55(10), 1364–1374. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37034559/

Aoun, L., Almardini, R., Itani, L., et al. (2024). GLP-1 receptor agonists: A novel pharmacotherapy for binge eating (binge eating disorder and bulimia nervosa)? A systematic review. Frontiers in Psychiatry, 15, 1348536. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38449772/

Appolinario, J. C., et al. (2024). Associations of adult attention-deficit/hyperactivity disorder symptoms with binge eating spectrum symptoms and related psychopathology in a population-based sample. European Eating Disorders Review, 32(4), 640–652. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39074349/

Archibald, T., & Bryant-Waugh, R (2023). Current evidence for avoidant restrictive food intake disorder: Implications for clinical practice and future directions. Current Psychiatry Reports, 25(10), 529–538. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37753149/

Bayoumi, S. C., et al. (2025). Food selectivity and eating difficulties in adults with autism and/or ADHD. Appetite, 197, 107330. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39996584/

Cobbaert, L., et al. (2024). Neurodivergence, intersectionality, and eating disorders: A lived experience-led narrative review. Frontiers in Psychiatry, 15, 1387569. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39568093/

Dinkler, L., et al. (2023). Etiology of the broad avoidant restrictive food intake disorder phenotype in Swedish twins aged 6 to 12 years. JAMA Psychiatry, 80(4), 361–369. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36723946/

Dobrescu, S. R., et al. (2025). The cognitive profile in adolescents with anorexia nervosa and its association with autism spectrum disorder and ADHD traits. European Eating Disorders Review, 33(1), 45–58. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39731572/

Gilsbach, S., et al. (2025). The roles of impulsivity and comorbid ADHD in bulimia nervosa: Clinical implications.Journal of Psychiatric Research, 175, 114–122. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39825963/

Grilo, C. M., et al. (2022). Naltrexone-bupropion and behavior therapy, alone and combined, for binge-eating disorder: Randomized double-blind placebo-controlled trial. The American Journal of Psychiatry, 179(12), 927–936. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36285406/

Grilo, C. M., et al. (2023). Naltrexone/bupropion for binge-eating disorder: A randomized, double-blind, placebo-controlled trial. International Journal of Eating Disorders, 56(11), 2130–2141. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37751990/

Grilo, C. M., et al. (2024). Lisdexamfetamine maintenance treatment for binge-eating disorder following successful treatments: A randomized double-blind placebo-controlled trial. The American Journal of Psychiatry, 181(6), 524–534. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39258475/

Makin, L., et al. (2025a). Regulating with food: A qualitative study of neurodivergent experiences in adults with binge eating disorder. Appetite, 198, 107387. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/41366481/

Makin, L., et al. (2025b). Autism, ADHD, and their traits in adults with bulimia nervosa and binge eating disorder: A review. European Eating Disorders Review, 33(2), 210–223. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39865514/

Moldekleiv, C. D., et al. (2025). Prevalence of substance use disorder in individuals with attention-deficit/hyperactivity disorder: A nationwide population-based study. Addiction, 120(2), 345–357. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/41057812/

Petersen, L., et al. (2024). The role of co-occurring conditions and genetics in the association between eating disorders, attention deficit/hyperactivity disorder, and autism spectrum disorder. JAMA Network Open, 7(5), e2412345. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39070652/

Richards, J., et al. (2023). Successful treatment of binge eating disorder with the GLP-1 agonist semaglutide: A retrospective cohort study. Eating and Weight Disorders, 28(1), 189. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37990682/

Klara Edlund

Klara Edlund

Leg. psykolog & psykoterapeut

Legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut, klinisk handledare i KBT och docent i psykologi.

Läs mer

Publicerad:
Senast uppdaterad:

Stöd för dig med ätstörningar

Behöver du hjälp med ätstörningar i samband med ADHD och är intresserad av en behandling som är anpassad för just dina behov? Kontakta gärna oss för en bedömning och inled din resa mot ett hälsosammare och mer balanserat liv.

Boka konsultation

Läs mer