Ätstörningar

Oroar du dig för att gå upp i vikt? Känner du dig tjock och missnöjd med kroppen? Försöker du kontrollera vikten genom att vara väldigt noggrann med vad du äter? Tränar du för mycket? Finns det dagar när du inte tänker på något annat än mat? Känner du igen dig kan det vara så att du lider av en ätstörning. Ätstörningar innebär att man har en överdriven kontroll på vad man äter och hur man ser ut. Det kan leda till att nästan hela livet till slut handlar om att planera och tänka på vad man ska äta, utvärdera det man redan har ätit och hur man skall kunna gå ner i vikt. Mat, ätande och missnöje med kroppen leder till ångest och ofta även till nedstämdhet, mag- tarmkanalproblem, återkommande infektioner, oregelbundna eller uteblivna menstruationer och störd sömn. Ätstörningar är förknippat med stort lidande och många begränsningar i det dagliga livet. Här finns över 20 års erfarenhet av arbete med olika typer av ätstörningar. Du kan få hjälp med bedömning av dina problem och svårigheter samt skräddarsydd behandling med KBT enligt rådande evidens. Ett särskilt fokus finns på elitidrott varför du som idrottar på hög nivå kan få behandling för problem relaterade till mat, ätande, träning och vikt. Träningen tas med i beaktande när behandlingen utformas (se ”Idrott och hälsa”)

Det finns olika typer av ätstörningar:
Anorexia nervosa karaktäriseras av att personen har undervikt (85% av förväntad kroppsvikt i förhållande till längd och ålder). Trots låg vikt finns en överdriven rädsla att gå upp i vikt tillsammans med känslan att vara ”tjock”. Självkänslan är överdrivet påverkad av kroppsvikt eller figur. Det är vanligt med oregelbundna eller uteblivna menstruationer. Anorexi förekommer i två typer, en med enbart självsvält och en med hetsätning och självrensning (d.v.s. hetsätning som följs av kompenserande beteenden som kräkningar eller missbruk av laxer- och/eller vätskedrivande medel).

Bulimia Nervosa karaktäriseras av återkommande episoder av hetsätning. Med hetsätning menas att personen under en avgränsad tid (t.ex. 2 timmar) äter en väsentligen större mängd mat än vad de flesta skulle göra under motsvarande tid och omständighet. Personen upplever sig också förlora kontrollen över ätandet vilket innebär en känsla av att inte kunna sluta äta eller kontrollera vad eller hur mycket man äter. Hetsätningen följs av olämpliga kompensatoriska beteenden i syfte att inte gå upp i vikt. Exempel på kompensatoriska beteenden kan vara självframkallade kräkningar, missbruk av laxer- och/eller vätskedrivande medel eller överdriven träning. Hos personer med bulimi är självkänslan påtagligt påverkad av vikt och figur.

Hetsätningsstörning karaktäriseras, precis som bulimi, av återkommande episoder av hetsätning. Det innebär att personen under en avgränsad tid (t.ex. 2 timmar) äter väsentligen större mängd mat än vad de flesta skulle göra under motsvarande tid och omständigheter. Personen upplever sig förlora kontrollen över ätandet vilket innebär en känsla av att inte kunna sluta äta eller kontrollera hur mycket man äter. Bland personer med hetsätningsstörning förekommer också ett kaotiskt småätande med känslan av att förlora kontrollen. Det innebär att ätandet kan pågå under många timmar men små mängder i taget. Vanligt är att ätandet pågår till dess att personen är obekvämt mätt eller får magsmärtor. Hetsätningen följs inte av kompensatoriska beteenden på det sätt som man ser vid bulimi. Övervikt och fetma är vanligt tillsammans med hetsätningsstörning. Ospecifik ätstörning är en diagnos som används när det är uppenbart att en person har ett antal störda ätbeteenden men att kriterierna för någon av ätstörningarna ovan inte är uppfyllda. Det kan vara en person som kraftigt begränsar sitt ätande av rädsla att gå upp i vikt men som inte är underviktig. Andra exempel kan vara att hetsätning förekommer, men inte tillräckligt ofta för att uppfylla någon av diagnoserna. Behandlingen utgår alltid från dina värderingar, d.v.s. hur du vill leva ditt liv. Här får du hjälp att ifrågasätta ätstörningen och de livsregler som kommer med den. Målet är att arbeta för att etablera nya beteenden vad gäller förhållande till mat, ätande, träning och vikt. Här finns också möjlighet till undervisning om vikt, kroppsuppfattning, konsekvenser av hetsätning och missbruk av laxermedel, samt kanske viktigast av allt, att självkänslan består av mer än bara vikt och figur.