Hur hjärnan påverkas under klimakteriet
Hormonförändringar påverkar inte bara kroppen utan även hjärnan. Östrogen har en viktig roll i hjärnans ämnesomsättning och skyddar nervceller. Med hjärnans ämnesomsättning avses de kemiska processer som omvandlar näring till energi för hjärnans celler. Det är främst glukos från blodet som hjärnan använder. När nivån sjunker förändras aktiviteten i områden som bland annat styr känslor, aptit, belöningssystem och minne. Forskning visar att hjärnans struktur och funktion påverkas under klimakteriet, vilket kan leda till trötthet, humörsvängningar och försämrad förmåga till koncentration och fokus (Mosconi et al, 2021).
Regelbunden fysisk aktivitet, tillräcklig sömn och näringsrik kost kan bidra till att stabilisera dessa förändringar.
Varför ökar risken för ätstörningar i klimakteriet
Ny forskning på senare år har visat att tiden under klimakteriet kan öka sårbarheten för både att utveckla ätstörningar och kroppsmissnöje men också för bakslag i ätstörningar i remission. Hormonella förändringar, tillsammans med stress och kulturella ideal bidrar till en ökad risk för ätstörda tankar och beteenden.
En systematisk översikt (Vincent et al., 2024) visar att störda ätbeteenden som hetsätning, restriktivt ätande och överdriven träning ökar under klimakteriet. Vidare visar en översiktsartikel att hormonella förändringar under förklimakteriet/perimenopausen kan öka risken för hetsätning (Anaya et al., 2023). Centrala symtom vid ätstörningar är självkritik, kontrollbehov och skam- vilka alla har identifierats hos kvinnor i förklimakteriet och klimakteriet (Finch et al., 2023) detta tillsammans med att risken för hetsätning och tvångsmässig- och överdriven träning (”ortorexi”) vad högre bland kvinnor i förklimakteriet jämfört med dem som ännu inte nått förklimakteriet (Khalil et al., 2022).
Kroppsmissnöje under klimakteriet
Kroppens förändringar under klimakteriet kan vara svåra att acceptera i ett samhälle som idealiserar ungdom med en kropp med låg vikt och definierade muskler. Kvinnor i klimakteriet uppger ofta ett ökat kroppsmissnöje kopplat till viktuppgång, förändrad fettfördelning och åldrande (Vincent et al., 2023). Till detta har kvinnor med hög risk för ätstörningar också rapporterat både låg acceptans av kroppen och låg livskvalitet under klimakteriet (Temple et al., 2024). Samtidigt finns dokumenterat att självmedkänsla och uppskattning av den egna kroppen kan fungera som skyddande faktorer mot både missnöje och andra ohälsosamma beteenden (Vincent L., 2024).
Psykologiska och sociala faktorer
Förutom biologiska förändringar påverkar också psykologiska och sociala faktorer. Stress, sömnbrist, relationsförändringar och oro för åldrande kan bidra till ätstörningsrelaterade beteenden. Forskning har betonat att kvinnor som passerat ung vuxenålder ofta underskattas som riskgrupp för ätstörningar, och att vården sällan ställer frågor om- eller kartlägger ätstörda tankar och beteenden bland kvinnor sompasserat ung vuxenålder (Davies, 2024). Stigmatisering kring åldrande och kroppens förändring förstärker ofta självkritik och skam. För vissa kan mat bli en strategi för kontroll i en tid då mycket annat kan kännas oförutsägbart.
Sexualitet och närhet i klimakteriet
Minskade östrogennivåer påverkar både fysisk och emotionell sexualitet. Vanliga symtom är torrhet, smärta vid sex och minskad lust. Men även psykiska faktorer som skam och oro över kroppens förändring påverkar sexualiteten. I en kvalitativ studie påvisades att kvinnor med ätstörningsproblematik under klimakteriet ofta upplevde en negativ sexuell självkänsla och där upplevelsen av intimitet ockås påverkades negativt (Sharp et al., 2024). Vägar för att hitta tillbaka till sexualitet och närhet kan vara att arbeta med öppenhet och kommunikation och för en ökad acceptans av kroppen. Till det kan lokal östrogenbehandling, glidmedel och psykoterapi öka viljan till närhet och sex samt bidra till såväl sexuell hälsa som välbefinnande i stort.
Vanliga symtom och samband
| Område |
Vanliga symtom |
Möjlig koppling till ätbeteende |
| Hjärnan |
Hjärndimma, trötthet |
Minskad impulskontroll, ökat sug |
| Hormoner |
Vallningar, humörsvängningar |
Förändrad aptit, stressätande |
| Kroppen |
Viktuppgång, ökad fettinlagring på magen |
Kroppsmissnöje, kroppskontroll och jämförande med andra |
| Psykiskt |
Oro, nedstämdhet |
Känsloätande eller restriktion |
| Sexualitet |
Torra slemhinnor, minskad lust |
Skam, undvikande av intimitet |
Behandling av ätstörningar i klimakteriet
Det finns effektiva och evidensbaserade behandlingsalternativ för ätstörningar där ätstörningsinriktad kognitiv beteendeterapi (Transdiagnostic Cognitive Behavioural Therapy- CBT-E (KBT-E på svenska)) är den behandling som är mest utvärderad och beprövad på vuxna (t.ex. Fairburn et al, 2015). Studier har visat att KBT-E har goda resultat för kvinnor i medelåldern och att behandlingen kan anpassas för de hormonella och psykologiska utmaningar som följer med klimakteriet (Mangweth-Matzek et al., 2021).
KBT-E fokuserar på att förändra tankar, känslor och beteenden som vidmakthåller en ätstörning. Behandlingen syftar till att:
- normalisera ätmönster och etablera tillräcklig energitillgänglighet och viktåterhämtning
- minska missnöje med kropp, vikt och figur
- öka förmågan till funktionell känsloreglering
- etablera en vidmakthållande plan för att förebygga bakslag i ätstörning
Hybridprogrammet Claire
Ett annat alternativ är hybridprogrammet Claire där effektiv psykologi kombineras med modern teknik för att tillgängliggöra behandling för ätstörningar. Claire-programmet är lämpligt för ätstörningar, oavsett ålder och vikt. Det innefattar behandlingsmoduler som fokuserar på att etablera en regelbundenhet avseende måltidsordning, sömn, träning och återhämtning tillsammans med färdigheter att hantera impulser att hetsäta utan att agera på dem, känsloreglering, arbete med tankars påverkan på vårt mående samt inslag av självomhändertagande och självmedkänsla. Programmet genomförs via en app där digitala behandlingssteg med personlig feedback varvas med personliga behandlingssessioner med ätstörningsspecialist. Programmet har lovande resultat och har genomförts med goda resultat och hög följsamhet där över 70% av dem som påbörjat programmet också fullföljt det. Läs mer om Claire-programmet: www.klarafication.com Claire kan användas som ett fullvärdigt behandlingsprogram för ätstörningar men också användas som ett komplement till vård eller ett första steg mot förändring.
”Self-Care” och strategier för en hållbar livsstil
Utöver behandling finns flera strategier för att etablera en hållbar livsstil och för att bygga motståndskraft mot ätstörningar och annan psykisk ohälsa. Nedan följer några exempel som kan vara hjälpsamma:
Ät regelbundet och tillräckligt
Tre huvudmål och tre mellanmål med 3-4 timmars mellanrum ger ett stabilt blodsocker, sänker stressen i kroppen och med det och minskar bland annat impulser att hetsäta.
Fysisk aktivitet och träning
Behöver doseras och vägledas för att anpassas till såväl personens status som mående avseende både klimakteriet och generellt. Styrketräning, konditionsträning och promenader förbättrar sömn och humör och kan minska både ångest och oro samt impulser att hetsäta.
Sov tillräckligt
Sömnbrist ökar nivåerna av hormonet ghrelin som är kopplat till hunger samt sänker nivåerna av leptin som både är relaterat till våra hunger- och mättnadssignaler men också till känsla av rastlöshet i kroppen och impulser att röra på oss.
Öva självmedkänsla
Att behandla sig själv med vänlighet, omsorg och tålamod minskar stress.
Hormonbehandling och medicinska alternativ
Menopausal hormonterapi (MHT) kan minska vallningar, förbättra sömn och stabilisera humör. Det är dock sällsynt att en helhetsbedömning av en kvinnas symtom och mående genomförs inom sjukvården, där helhetsbilden av ätstörnings- och klimakterierelaterade besvär tas i beaktande vid ställningstagande till behandling. Det är tänkbart att behandling av ätstörning hos kvinnor i klimakteriet som kompletteras med MHT kan bidra till att lindra symtom som bidrar till att vidmakthålla ätstörningen. Forskningen på detta område är mycket begränsad.
Sammanfattning
Klimakteriet är en period i livet där det sker stora förändringar för både kropp och själ. För vissa kvinnor innebär det en ökad risk för ätstörningar, kroppsmissnöje, viktuppgång, ”hjärndimma, och sömnproblem- för att nämna några av många besvär och förändringar som kan uppstå. Forskning har visat att det också finns ett samband mellan hormonförändringar, stress och samhällsideal som kan öka risken att utveckla ätstörningar under klimakteriet. Ätstörningar hos kvinnor äldre än ung vuxenålder är ett område som kan ses som eftersatt, i synnerhet ur ett perspektiv där även förändringar och besvär relaterade till perimenopause (förklimakteriet) och menopause (klimakteriet) tas i beaktande. Alla med en ätstörning, oavsett ålder och vikt, förtjänar och behöver effektiv behandling. Det finns behandling och det går att bli frisk från en ätstörning- oavsett i vilket tid i livet man befinner sig. Till detta, med kunskap och förståelse gå det att möta klimakteriet med öppenhet, omsorg och självomhändertagande – med respekt för kroppen och de behov som den har för välmående och livskvalitet.
Referenser
Anaya, C., Culbert, K. M., & Klump, K. L. (2023). Binge Eating Risk During Midlife and the Menopausal Transition. Current Psychiatry Reports. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36565385/
Davies, H. O. (2024). Eating disorders of the perimenopause. Post Reproductive Health. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39434435/
Finch, J. E., Xu, Z., Girdler, S., & Baker, J. H. (2023). Network analysis of eating disorder symptoms in women in perimenopause and early postmenopause. Menopause. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36728103/
Khalil, J. et al. (2022). Eating disorders and their relationship with menopausal phases among a sample of middle-aged women. BMC Women’s Health. https://bmcwomenshealth.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12905-022-01738-6
Mangweth-Matzek, B. et al. (2021). Disorders of eating and body image during the menopausal transition: Associations with menopausal stage and symptomatology. Eating and Weight Disorders. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33595812/
Mosconi, L. et al. (2021). Menopause impacts human brain structure, connectivity, energy metabolism, and amyloid-beta deposition. Scientific Reports, 11, doi: 10.1038/s41598-021-90084-y. https://pubmed-ncbi-nlm-nih-gov.proxy.kib.ki.se/34108509/
Sharp, G., Fernando, A. N., & Davis, S. R. (2024). Developing an educational resource for people experiencing eating disorders during the menopause transition: A qualitative co design study. Journal of Eating Disorders. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39543699/
Fairburn, C.G., Bailey-Straebler, S.B., Basden, S., Doll, H.A., Jones, R., Murphy, R., O’Connor, M.E., & Cooper, Z. (2015). A transdiagnostic comparison of enhanced cognitive behaviour therapy (CBT-E) and interpersonal psychotherapy in the treatment of eating disorders. Behav Res Ther, 70:64-71. doi: 10.1016/j.brat.2015.04.010. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26000757/
Temple, S., Thompson, S., Hogervorst, E., & Witcomb, G. L. (2024). Differences in menopausal quality of life, body appreciation, and body dissatisfaction between women at high and low risk of an eating disorder. Brain and Behavior. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11250415/
Vincent, C. (2023). Associations between menopause and body image: A systematic review. Women’s Health, 19, 17455057231209536. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37994043/
Vincent, C. (2024). Disordered eating behaviours during the menopausal transition: A systematic review. Applied Physiology, Nutrition, and Metabolism. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39229895/
