Sociala medier, kroppsideal och ätstörningar

Sociala medier är idag en självklar del av barns, ungdomars och unga vuxnas vardag. För många är TikTok, Snapchat och YouTube Shorts inte bara underhållning, utan också en plats där man lär sig hur man “bör” äta, träna, se ut och leva. Därför har sociala medier blivit en stark kraft i hur kroppsideal formas, förstärks och normaliseras.

Det här är inte en liten fråga. Forskningen visar ett tydligt samband mellan sociala medier, social jämförelse, kroppsmissnöje och ätstörningssymtom. Till exempel har en stor översiktsstudie som publicerades 2025 visat att mer social jämförelse på sociala medier var relaterat till både mer kroppsoro och mer ätstörningssymtom (Bonfanti et al., 2025).

Det betyder inte att varje barn eller tonåring som använder sociala medier kommer att utveckla en ätstörning. Däremot betyder det att sociala medier kan bli en riskmiljö, särskilt för den som redan är sårbar, jämför sig mycket med andra, är missnöjd med kroppen eller har börjat kontrollera mat, vikt eller träning. Samtidigt visar nyare forskning att sociala medier också kan användas på positiva sätt, till exempel för att sprida evidensbaserad information, recovery-innehåll och korta interventioner (Schleider et al., 2023). Den dubbelheten är viktig: sociala medier är inte bara ett problem, utan också en möjlig del av lösningen.

Kroppsmissnöje börjar inte i tonåren, redan små flickor säger sig vilja bli smalare

En viktig utgångspunkt är att det varit känt i många år att kroppsmissnöje inte tar sin början i tonåren, utan tidigare. Redan i den stora svenska studien av skolflickor, ”IDA-projektet”, där över 1000 flickor mellan 7-15 år studerades under sju års tid i mitten av 1990-talet, kunde man se att flickor i tidig skolålder kunde vara upptagna av kropp, vikt och önskan att bli smalare. Bland svenska flickor framkom att missnöje med kroppen, försök att gå ner i vikt och önskan om att bli smalare kunde ses redan i 7-årsåldern (Halvarsson et al., 2000). I den senare longitudinella studien av svenska flickor 7–17 år såg man att önskan att bli smalare ökade tydligt i åldrarna 10–14 år, medan försök att gå ner i vikt ökade framför allt bland 9–13-åringar (Halvarsson et al., 2002).

Det här är viktiga resultat, eftersom det visar att sårbarheten kopplad till kroppsuppfattning och kroppsideal fanns långt innan dagens sociala medier. Sociala medier har alltså inte skapat allt missnöje med kropp, vikt och utseende från grunden. Men de har gjort det snabbare, mer intensivt och svårare att skydda sig mot.

Vad de äldre svenska studierna betyder idag

Om flickor redan för mer än 20 år sedan kunde vilja bli smalare, prova att gå ner i vikt och utveckla tidiga problematiska attityder till mat, ätande och vikt samt störda ätbeteenden, så möter dagens barn med samma sårbarhet ett helt annat medielandskap. Nu sker påverkan inte bara genom tidningar, tv eller jämnåriga i skolan, utan genom ett ständigt flöde av videor där utseende, viktkontroll, “hälsa”, träning och mat presenteras som vägen till personligt värde.

Det gör att de äldre svenska studierna blir högst relevanta även idag. De visar att problematiken börjar tidigt. Dagens sociala medier kan sedan lägga till:

• fler jämförelseobjekt
• snabbare exponering
• starkare upprepning
• mer visuellt tryck
• algoritmer som förstärker sårbarhet

Hur påverkar sociala medier kropp och själ?

Social jämförelse är en nyckelmekanism

Den kanske viktigaste psykologiska mekanismen bakom sociala mediers påverkan är social jämförelse. När unga scrollar jämför de sig inte bara med kända personer, utan också med influencers, träningsprofiler, klasskamrater och andra helt okända människor. På sociala medier blir det lätt att zooma in på det man är missnöjd med hos sig själv och sedan jämföra just detta med någon som verkar smalare, mer vältränad, snyggare eller mer “disciplinerad”.

I en till exempel en stor översiktsstudie kunde man påvisa att det finns en tydlig koppling mellan social jämförelse på sociala medier och kroppsmissnöje, viklet vidare visade sig vara kopplat till ätstörningssymtom (Bonfanti et al., 2025). Resultatet blir ofta att man känner sig sämre, fel eller otillräcklig.

Innehållet betyder mer än skärmtiden

Det här ligger också i linje med nyare forskning som visar att innehållet betyder mer än den faktiska skärmtiden i minuter och timmar. I en studie från 2023 kunde man visa att exponering för innehåll som handlade om viktminskning var kopplad till mer kroppsmissnöje, mer rädsla för att andra skulle bedöma ens utseende negativt, och mer hetsätning. Detta medan antal plattformar eller tid spenderat med att scrolla och vistas på plattformarna i sig inte var den starkaste förklaringen (Sanzari et al., 2023).

Det är alltså inte bara hur länge unga är på sociala medier som spelar roll, utan vad de faktiskt tittar på.

Det här behöver vuxna förstå

När vuxna pratar om sociala medier fastnar man ofta i frågan om skärmtid. Men forskningen pekar i en annan riktning. Mer relevanta frågor är:

• Vad tittar barnet eller tonåringen på?
• Vilka konton följer hen?
• Hur får innehållet hen att känna inför sin kropp?
• Är flödet fullt av tips för viktminskning, kroppskontroll eller gymideal?
• Finns det även balanserande innehåll om återhämtning, kroppsfunktion och självkänsla?

När kroppen blir ett projekt

På sociala medier förmedlas ofta budskapet att kroppen är något man ska kontrollera, förbättra och optimera. Det kan handla om vad man ska äta, hur man ska träna, vad man ska undvika, hur mycket man bör väga eller hur kroppen “borde” se ut för att uppfattas som attraktiv, hälsosam, lyckad eller framgångsrik.

Denna typ av budskap kan göra att barn och unga kan börja tolka kroppen som ett projekt och självvärdet som något som sitter i utseendet. Forskning på ungdomar visar att sociala medier hänger samman med kroppsmissnöje, ångest, störda ätbeteenden inklusive muskelbyggande beteenden och överdriven träning, och att sambanden ser något olika ut mellan flickor och pojkar (Rodgers et al., 2020). En annan viktig studie på unga tonåringar har visat att relationen mellan sociala medier och störda ätbeteenden rapporteras redan i tidiga tonår, inte bara bland äldre ungdomar eller unga vuxna (Wilksch et al., 2020).

TikTok, Snapchat och YouTube Shorts

Varför är kortvideoformatet så starkt?

TikTok har fått mycket uppmärksamhet i forskningen, men problemet gäller inte bara den plattformen utan det handlar om formatet som innehållet presenteras i, kortvideoformatet. Det är ett format som är snabbt, visuellt, upprepande och lätt att konsumera i stora mängder. Innehåll om kropp, kalorier, gym, hashtags som “#what I eat in a day”, “#healthy routines”, ”#perfectversionofyou”, detox, kosttillskott och hur du kan forma din kropp med mat och träning sprids på flera plattformar som Snapchat och YouTube Shorts.

Detta innebär att unga möter samma ideal om och om igen, även när de byter plattform. Det gör budskapet svårare att värja sig mot vilket gör att det också snabbt blir normaliserat, alltså en naturlig del av det dagliga flödet i de sociala kanalerna.

Algoritmen förstärker sårbarhet

En av de mest bekymmersamma delarna gäller algoritmerna. I en studie från 2024 analyserades mer än en miljon TikTok-videor som levererats till personer med ätstörningar respektive friska personer i allmänpoulationen. Personer med ätstörningar fick betydligt mer innehåll med fokus på utseende, kroppsideal, kostråd för viktnedgång, träning, råd för att bygga muskler och långt mer “toxic ED”-innehåll, ofta under täckmantel som ”recovery” eller berättelser om vägen från en ätstörning till det friska. Ju allvarligare ätstörningssymtom personen som scrollade på TikTok hade, desto mer fokuserat och extremt innehåll kom upp i flödet (Griffiths et al., 2024).

Detta är allvarligt, eftersom det talar för att algoritmen inte bara speglar användaren utan också har en uppsökande funktion som kan förstärka ätstörningar och annan psykisk ohälsa.

TikTok som riskmiljö i praktiken

Detta ligger också i linje med den kliniska verklighet många beskriver: att en person som mår dåligt och scrollar bland några videor om kroppsideal, vikt, kost eller träning, snabbt kan hamna i ett flöde som blir allt mer ensidigt mer skadligt. Därför behöver vuxna förstå att sociala medier inte är neutrala. De är designade för att hålla kvar användaren, och det sker ofta genom att ge mer av det som väcker starkt intresse och/eller starka känslor.

Flickor, tidig skolålder och vägen till kroppsmissnöje

Från önskan att bli smalare till konkreta beteenden

De äldre svenska studierna är viktiga just för att de visar att önskan att bli smalare och försök att gå ner i vikt kunde påvisas redan hos unga skolflickor (Halvarsson et al., 2000; Halvarsson et al., 2002). Det här är inte bara historiskt intressant. Det säger också något fundamentalt om dagens situation.

Om flickor redan i låg- och mellanstadieåldern kan uppleva missnöje och ångest kopplat till kropp och utseende, så blir sociala medier en förstärkare i precis den period när självbilden formas och hjärnan fortfarande är omogen. I praktiken kan det idag handla om att unga flickor söker “inspiration” till hur de ska äta, träna, väga eller se ut. De kanske inte själva skulle beskriva det som att de vill bli sjuka. Tvärtom kan det kännas som att de vill vara “duktiga”, “hälsosamma”, “fina” eller “disciplinerade”. Detta ses som nycklar till att duga som personer i det samhälle vi har idag.

Men när mat blir något som ska kontrolleras, när träning används för att förtjäna mat eller förändra kroppen, och när kroppen blir måttstocken för självvärde, då närmar man sig välkända riskfaktorer för ätstörningar.

Ensam scrolltid och tankar som får växa

Många unga använder sociala medier ensamma, ofta sent på kvällen eller natten. Det gör att innehållet inte når någon vuxen som kan nyansera, ifrågasätta eller hjälpa till att tolka det som barnet eller ungdomen tagit del av. Det man ser kan då kännas sant, möjligt och viktigt.

Särskilt farligt blir det när videor framställer låg vikt, tydliga muskler eller hård kontroll som något beundransvärt och genomförbart- bara man “bestämmer sig”. Den typen av budskap ligger mycket nära kärnan i ätstörningsproblematik.

Killar, gymkultur och muskelideal

Samma mekanism, delvis andra ideal

När man talar om kroppsideal och ätstörningar hamnar fokus ofta på flickor. Det är förståeligt och viktigt, men otillräckligt. Forskning visar att pojkar och män också påverkas av sociala medier, men oftare genom ideal som präglas mer av att bygga muskler, vara ”ripped”, stark med definierade muskler och en kropp fri från fett. Forskning har kunnat koppla ideal med synbart låg vikt, tunna kroppsideal och synliga muskler till kroppsmissnöje, för både tjejer och killar (Vuong et al., 2021).

Gymkultur som hälsa – eller kontroll?

Det här gör gymkulturen på sociala medier viktig att förstå. Innehåll som ser ut att handla om hälsa kan i själva verket handla om kontroll, tvång, kroppskontroll och rädsla för att inte leva upp till de ideal som finns runt omkring oss. För vissa killar blir det mindre fokus på att väga lite och mer fokus på att bygga muskler, få synliga magrutor eller leva extremt “rent”. Men mekanismen är densamma: kroppen blir ett bevis på värde.

Kosttillskott, ”fitspo”, ”thinspo” och andra vilseledande råd

En studie från 2024 analyserade innehåll på TikTok och visar de videor på plattformen som handlade om viktminskningsprodukter, muskeluppbyggande produkter och övriga produkter för detox i stor utsträckning rapporterade påståenden om hälsa och effekter av produkterna helt utan vetenskapligt stöd. De flesta videor redogjorde inte kompetens hos dem som stod bakom dessa budskap, och nästan inga hänvisade till vetenskapligt stöd för sina råd. Samtidigt presenterades ganska tydliga kroppsideal för kvinnor respektive män där viktminsknings- och detoxinnehåll oftare presenterades med tunna kroppar med klassiskt feminint utseende, medan pre-workout och muskelinnehåll oftare visades med muskulösa kroppar och klassiskt maskulint utseende (Raffoul et al., 2024).

Detta är viktigt, inte minst för killar och unga män, eftersom det visar att sociala medier inte bara driver smalhetsideal utan också muskelideal.

HBTQI-perspektiv – högre sårbarhet kräver större lyhördhet

Det är också viktigt att inkludera HBTQI-perspektivet. Forskningen visar att sexuella och könsminoriteter har en förhöjd sårbarhet för kroppsmissnöje och ätstörningar, bland annat i relation till minoritetsstress, normtryck, objektifiering och utseenderelaterade krav. För trans- och ickebinära personer visar nyare översikter att problem relaterande till ätande, kropp, vikt och kroppsuppfattning är ett betydande område som kräver mer inkluderande forskning och vård (Heiden-Rootes et al., 2023).

I relation till sociala medier betyder detta att samma plattform som kan ge gemenskap, igenkänning och identitetsstöd också kan bli en plats där kroppsideal skärps och förstärks. För vissa kan sociala medier minska ensamhet. För andra kan de öka känslan av att kroppen måste förändras för att passa in, bli accepterad eller för att uppskattas av omgivningen.

När kan sociala medier vara hjälpsamma?

Body neutrality, recovery och bättre motbilder

Att enbart beskriva sociala medier som skadliga vore inte rättvisande. Det finns också innehåll som kan bidra till att stärka kroppsuppfattning och acceptans av vikt och utseende. Detta benämns som ”kroppsneutralitet”, eller ”body neutrality” på engelska, det vill säga en neutral, icke-värderande och accepterande syn på kroppen- oavsett vad man tycker om den. Forskning om just ”body neutrality” på TikTok har visat att sådant innehåll ofta försöker flytta fokus från hur kroppen ser ut till att kroppens funktion, att den är mänsklig, normal och har långt mycket mer kapacitet än vad som kan mätas med utseende (Mancin et al., 2024).

Studier har visat försiktigt hoppfulla resultat där man jobbat med korta exponeringar för ”body neutrality” och där sett att detta resulterat i en förbättrad kroppsuppfattning och högre grad av självmedkänsla hos unga kvinnor (Seekis & Lawrence, 2023).

Det betyder inte att allt “positivt” innehåll automatiskt är skyddande. Men det visar att konkurrerade innehåll med budskap om kroppens funktion snarare än utseende, självmedkänsla och strategier för självomhändertagande spelar roll, och att innehållets kvalitet faktiskt kan påverka användaren i en mer hjälpsam riktning.

Ny perspektiv med korta, effektiva och tillgängliga insatser

När man talar om de positiva möjligheterna med korta tillgängliga digitala insatser är forskaren Dr. Jessica Schleiders arbete relevant. Schleider och kollegor har argumenterat för att så kallade single-session interventions kan vara ett lovande sätt att göra hjälp mer tillgänglig vid ätstörningar och negativ kroppsuppfattning. Poängen är inte att en kort insats löser allt, utan tröskeln till att söka hjälp kan göras lägre, och insatserna är tillgängliga och skalbara, särskilt i digitala miljöer där unga redan befinner sig (Schleider et al., 2023).

Det perspektivet är viktigt för vår tid. Om unga söker stöd online, behöver också evidensbaserad hjälp kunna finnas där.

Vad vuxna behöver förstå

Fråga inte bara hur länge, utan vad

En viktig slutsats från forskningen är att vuxna inte bör fastna enbart i frågor om skärmtid. Det räcker inte att fråga: “Hur många timmar sitter du med mobilen?” Ofta är det mer relevant att fråga:

• Vad tittar du på?
• Vilka konton följer du?
• Hur får det dig att känna dig? Känna kring din kropp, ditt utseende och din känsla av att duga och räcka till?
• Vad lär du dig om mat, träning och värde? Berätta och visa!

Aktuell forskning visar att innehållets karaktär spelar större roll än tiden som spenderas på plattformarna i sig självt (Sanzari et al., 2023).

Tidig upptäckt gör skillnad

Eftersom kroppsmissnöje och beteenden som syftar till viktminskning (”dieting”) och muskelbygge kan börja tidigt behöver vuxenvärlden också reagera snabbt. När ett barn börjar prata om att vara “tjock”, vill hoppa över måltider, blir överdrivet upptaget av träning, undviker vissa livsmedel eller ofta jämför sin kropp med andras, är det inte något man bör avfärda som en fas.

De äldre svenska studierna visar att sådana tankar och beteenden kan etableras långt innan tonåren (Halvarsson et al., 2000; Halvarsson et al., 2002). Dagens sociala medier gör att dessa beteenden också kan drivas på och förstärkas snabbare.

Översikt: risker och möjliga skyddsfaktorer

Sammanfattning

Sociala medier har inte skapat kroppsmissnöje från grunden. De äldre svenska studierna visar att flickor redan för mer än två decennier sedan rapporterade att de ville bli smalare, försökte gå ner i vikt och störda ätbeteenden utvecklades redan i unga år (Halvarsson et al., 2000; Halvarsson et al., 2002). Men dagens sociala medier har förändrat styrkan, hastigheten och omfattningen i påverkan vad gäller hur kroppsideal och dess koppling till personligt värde.

Plattformar som TikTok, Snapchat och YouTube Shorts gör att barn och unga kan möta samma budskap om kroppsideal tusentals gånger, ofta genom algoritmer som förstärker den sårbarhet soom redan finns där. För flickor handlar trycket ofta om att vara smal, ha kontroll och att vara liten. För killar handlar det oftare om muskler, gymkultur och att ha en definierad och ”ripped” kropp. För HBTQI-personer tillkommer ofta minoritetsstress och särskilda normtryck.

I alla dessa grupper kan sociala medier bidra både till att ätstörningar utvecklas och till att redan befintliga symtom förvärras. Samtidigt visar nyare forskning att ”body neutrality”, recovery-innehåll som inte är förtäckta så kallade ”pro-ana”-konton, och korta digitala insatser kan bli en del av lösningen. Därför behöver vi tala om sociala medier på ett bredare och mer öppet och nyanserat sätt: inte bara som något unga ska bort från, utan som en miljö som måste förstås, granskas och påverkas.

Referenser

Bonfanti, R. C., Melchiori, F., Teti, A., Albano, G., Raffard, S., Rodgers, R., & Lo Coco, G. (2025). The association between social comparison in social media, body image concerns and eating disorder symptoms: A systematic review and meta analysis. Body Image, 52, 101841. PubMed

Griffiths, S., Harris, E. A., Whitehead, G., Angelopoulos, F., Stone, B., Grey, W., & Dennis, S. (2024). Does TikTok contribute to eating disorders? A comparison of the TikTok algorithms belonging to individuals with eating disorders versus healthy controls. Body Image, 51, 101807. PubMed

Halvarsson, K., Lunner, K., & Sjödén, P.-O. (2000). Assessment of eating behaviours and attitudes to eating, dieting and body image in 7-year-old Swedish girls. European Journal of Clinical Nutrition, 54(3), 261–269. PubMed

Halvarsson, K., Lunner, K., Westerberg, J., Anteson, F., & Sjödén, P.-O. (2002). A longitudinal study of the development of dieting among 7–17-year-old Swedish girls. International Journal of Eating Disorders, 31(1), 32–42. PubMed

Heiden-Rootes, K., Linsenmeyer, W., Levine, S., Oliveras, M., & Joseph, M. (2023). A scoping review of the research literature on eating and body image for transgender and nonbinary adults. Journal of Eating Disorders, 11(1), 111. PubMed

Mancin, P., Vall-Roqué, H., Grey, W., Griffiths, S., & Bonell, S. (2024). Let’s talk about body neutrality: content analysis of #bodyneutrality on TikTok. Journal of Eating Disorders, 12(1), 199. PubMed

Raffoul, A., Santoso, M., Lu, J., Duran, V., & Austin, S. B. (2024). Diet pills and deception: A content analysis of weight-loss, muscle-building, and cleanse and detox supplements videos on TikTok. Eating Behaviors, 55, 101911. PubMed

Rodgers, R. F., Slater, A., Gordon, C. S., McLean, S. A., Jarman, H. K., & Paxton, S. J. (2020). A biopsychosocial model of social media use and body image concerns, disordered eating, and muscle-building behaviors among adolescent girls and boys. Journal of Youth and Adolescence, 49(2), 399–409. PubMed

Sanzari, C. M., Gorrell, S., Anderson, L. M., Reilly, E. E., Niemiec, M. A., Orloff, N. C., Anderson, D. A., & Hormes, J. M. (2023). The impact of social media use on body image and disordered eating behaviors: Content matters more than duration of exposure. Eating Behaviors, 49, 101722. PubMed

Schleider, J. L., O’Brien, D., MacPherson, H., & Wade, T. D. (2023). Realizing the untapped promise of single-session interventions for eating disorders. International Journal of Eating Disorders, 56(3), 521–529. PubMed

Seekis, V., & Lawrence, R. K. (2023). How exposure to body neutrality content on TikTok affects young women’s body image and mood. Body Image, 47, 101629. PubMed

Vuong, A. T., Jarman, H. K., Doley, J. R., & McLean, S. A. (2021). Social media use and body dissatisfaction in adolescents: The moderating role of thin- and muscular-ideal internalisation. International Journal of Environmental Research and Public Health, 18(24), 13222. PubMed

Wilksch, S. M., O’Shea, A., Ho, P., Byrne, S., & Wade, T. D. (2020). The relationship between social media use and disordered eating in young adolescents. International Journal of Eating Disorders, 53(1), 96–106. PubMed