Vad är ett test för ätstörningar?

Frågorna som ingår i ett test som heter SCOFF har använts i många vetenskapliga studier och är ganska träffsäkert trots att det är kort och enkelt. Syftet med testet är att hjälpa dig med en fingervisning om dina besvär kan handla om en ätstörning eller inte. Testet är inte en del av en bedömning eller någon behandling. Det är enbart för att hjälpa dig utforska hur du kan gå vidare för att få hjälp med dina besvär. Dina svar är helt privata och kommer inte till någon annans kännedom. Det betyder också att du själv bestämmer hur du vill ta emot dina svar och hur du går vidare med dem.

• Syftet med självskattningstestet
  Syftet med testet är att identifiera potentiella tecken på ätstörningar och hjälpa dig reflektera över om det finns behov att söka vidare stöd.
• Viktigt att förstå
  Testet är inte en professionell diagnos eller behandling utan ett verktyg för att börja utforska din situation. Om du är orolig bör du kontakta en vårdgivare för en fullständig bedömning. Du kan alltid kontakta mig här.

Hur vet man om man har en ätstörning?

Att veta om du har en ätstörning kan vara svårt, eftersom symptomen kan variera mycket från person till person.

Tecken att vara uppmärksam på:

• • Ändrade matvanor och relation till mat.
  • Rädsla för viktuppgång eller stark fixering vid kropp och kalorier.
  • Extrema kontrollbeteenden kring kost och träning.
  • Återkommande episoder av hetsätning eller självsvält.
  • Fysiska symptom som viktnedgång, utmattning och yrsel.

Olika typer av ätstörningar

Det finns flera olika typer av ätstörningar, som var och en har unika symtom och kännetecken. Här är de vanligaste typerna:

Anorexi (anorexia nervosa)

En av de mest framträdande indikationerna på anorexia nervosa är en betydande viktminskning, ofta till en kroppsvikt som är 85 % eller mindre av vad som förväntas. Andra symptom på ätstörningar vid anorexia är en intensiv rädsla för att gå upp i vikt och en skev kroppsbild, där personen kan uppleva sig som ”tjock” trots undervikt. Dessutom finns en stark oro för viktuppgång även vid låg kroppsvikt. Självkänslan blir ofta kraftigt påverkad av både kroppsvikten och utseendet. Anorexia nervosa kan delas upp i två olika kategorier:

• Restriktiv typ:
  Här begränsar personen sitt matintag genom strikt självsvält.
• Hetsätnings-/Rensningstyp:
  Här kombinerar personen självsvält med episoder av hetsätning och rensning, till exempel genom kräkningar eller användning av laxermedel.

Bulimi (bulimia nervosa)

Bulimia nervosa är en form av ätstörning som kännetecknas av följande:

• Återkommande episoder av hetsätning: Personen konsumerar en mycket stor mängd mat på kort tid och upplever att kontrollen över ätandet går förlorad.

• Kompensatoriska åtgärder: Efter hetsätning använder personen olika metoder för att undvika viktuppgång, såsom kräkningar, laxermedel eller överdriven fysisk aktivitet.

• Självkänsla kopplad till vikt och kropp: Vikt och kroppsform har en betydande inverkan på personens självförtroende.

Bulimia nervosa kan leda till allvarliga fysiska och psykiska påfrestningar, exempelvis risk för hjärtproblem, skador på tänderna och problem med mage och tarmar till följd av de kompensatoriska beteendena.

Hetsätningsstörning

Hetsätningsstörning innebär återkommande episoder av okontrollerat ätande, ofta kopplat till skam och ångest. Till skillnad från bulimi kompenseras inte hetsätningen genom exempelvis kräkningar eller överdriven träning.

ARFID / Selektivt ätande

ARFID (Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder) innebär en begränsad och selektiv kosthållning som kan leda till näringsbrist och påverka vardagen. Till skillnad från andra ätstörningar är ARFID inte primärt kopplat till vikt- eller kroppsfixering.

Självsvält

Självsvält är ett allvarligt symtom på ätstörningar och kan innebära kraftig viktminskning, rädsla för att gå upp i vikt och ett starkt kontrollbehov kring mat. Detta kan vara en del av anorexi eller andra ätstörningar.

Träning och rörelse som symtom

Överdriven träning kan vara ett symtom på en ätstörning, särskilt när träningen styr vardagen och är kopplad till ångest, skuld eller tvångsmässiga regler. Att träna trots skador, sjukdom eller extrem utmattning kan vara varningstecken.

Kroppsmissnöje och kroppsångest

Kroppsmissnöje och kroppsångest kan påverka självkänslan och livskvaliteten. Att ständigt jämföra sig med andra eller undvika sociala sammanhang på grund av kroppsuppfattning kan vara tecken på en ätstörning.

Ätstörning och hög vikt

Ätstörningar kan drabba personer i alla kroppsstorlekar. Även personer med hög vikt kan ha allvarliga ätstörningar, men riskerar att få sin problematik förbisedda inom vården. Hetsätning, restriktivt ätande och kompensatoriska beteenden kan förekomma oavsett vikt.

Ätstörning och ADHD

Personer med ADHD har en ökad risk för att utveckla ätstörningar, ofta på grund av impulsivitet, känsloregleringssvårigheter och en stark relation mellan mat och dopamin. Hetsätning och oregelbundna måltider är vanliga utmaningar.

Ätstörning och alkohol

Det finns en tydlig koppling mellan ätstörningar och alkoholproblem. Vissa personer använder alkohol för att hantera ångest kopplad till mat, medan andra dricker istället för att äta.

Ospecificerade ätstörningar

Alla ätstörningar följer inte en tydlig diagnos. Ospecificerade ätstörningar kan innebära allvarliga problem med mat, kropp och vikt utan att fullt ut uppfylla kriterierna för anorexi, bulimi eller hetsätningsstörning.

Ätstörningar kan också förändras över tid, och varje fall kräver en individuell bedömning och behandling.

Läs mer om mina tjänster och behandlingar: