Elitidrott och psykisk hälsa – En underskattad dimension
Inom elitidrott och hälsa betraktas idrottare ofta som friska och starka individer, med fokus på fysiska prestationer och en tro på osårbarhet både fysiskt och psykiskt. Traditionell idrottspsykologi har främst handlat om att optimera prestationsförmågan för friska elitidrottare och att hålla kroppen i toppskick. Att uppnå framgång inom elitidrotten kräver en medveten och tidskrävande träning, som ofta börjar i tidig ålder. Men hur påverkar detta den psykiska hälsan? Prestationsångest inom idrott är ett exempel på en psykisk utmaning som många idrottare ställs inför, och vi på Dr. Klara Edlund kan hjälpa dig med detta.
Psykisk ohälsa bland elitidrottare – Oväntat vanligt
Trots idrottens fysiska fokus är psykisk ohälsa lika vanligt bland elitidrottare som i övriga befolkningen. Studier visar att cirka 30 % av elitidrottarna i Sverige rapporterar psykiska problem, vilket kan inkludera prestationsångest, ångest, depression och ätstörningar. Speciellt ätstörningar är vanligare bland elitidrottare jämfört med genomsnittet. Många undviker dock att söka hjälp på grund av stigma och rädsla för att det ska påverka karriären negativt.
Vanliga psykiska utmaningar för elitidrottare
Elitidrottare möter ofta flera psykiska utmaningar, såsom:
- Prestationsångest inom idrott: En vanlig känsla där idrottare känner en överväldigande press att prestera, ofta kopplad till tävlingssituationer och träningskrav.
- Ångest och nedstämdhet: Ofta kopplade till prestationskrav och tävlingssituationer.
- Sömnstörningar: Vanligt förekommande bland idrottare under perioder av intensiv träning eller tävling.
- Oro och tvångstankar: Sociala sammanhang och prestationspress kan skapa en känsla av att behöva kontrollera specifika ritualer eller beteenden.
- Ätstörningar och kroppsbildsproblematik: Pressen att hålla en viss vikt eller form påverkar många elitidrottare, vilket kan leda till ohälsosamma vanor och tankemönster.