I arbetet med prestationspsykologi har andelen idrottare som uppger svårigheter kopplade till att utföra automatiska rörelser. Idrottare beskriver ofta detta som att de på ett mystiskt sätt helt plötsligt tappat en förmåga eller färdighet som tidigare varit automatisk. Detta fenomen heter Performance blocks men har också tidigare kallats Loss movement syndrome, yips eller twisties. Performance blocks innebär problem med låsningar, känslan av att fastna eller att frysa i en rörelse, förlorad förmåga vad gäller fin- och/eller grovmotorisk kontroll tillsammans med tärande ångest. Enkelt kan det beskrivas som en rädsla och oro kopplat till det som nyss var självklart. Det gör att det inte går att utföra en färdighet, tex en volt för gymnasten, ett hopp för konståkaren eller ett slag för golfaren. Det kan bli bekymmersamt för en idrottare på hög nivå. Hjärnan vill helt enkelt inte göra det som kroppen kan. Att en idrottsutövare drabbas av performance blocks kan ha sitt ursprung i svår stress, emotionella övergrepp, trauman, oro eller ångest. Det kan också handla om att avancerade motoriska färdigheter har arbetats fram för snabbt vilket gör att idrottaren blir stressad och därmed inte hinner med att automatisera rörelserna.
Performance Blocks
Men den utlösande faktorn kan också vara själva tillfället då känslan av att tappa kontrollen infinner sig. Det är viktigt att inte blanda ihop performance blocks med psykisk ohälsa, även om det kan finnas tydliga samband. En effekt av performance blocks kan vara oro för att inte kunna återta de färdigheter man tidigare behärskat. Det kan leda till, eller finnas parallellt med, nedstämdhet, känslor av att inte leverera och att vara rädd för att t.ex. en tränare kommer tröttna och att man är en dålig lagkompis. Det kan ge symtom som liknar depression, ångest och kanske sömnsvårigheter. Man kan ha performance blocks utan att det finns några allvarliga symtom och då går det fortare att behandla. Performance blocks är ett fenomen som ännu inte beforskats i någon större utsträckning. De studier som finns indikerar att den behandling som visats vara effektiv är en kombination av den behandling som man genomför psykologiskt för trauma tillsammans med det som heter gradvis exponering, en form av kognitiv beteendeterapi. Med kognitiva beteendeinriktade tekniker kan idrottaren få hjälp att återta sina färdigheter för att åter kunna prestera igen. Det betonas i forskningen att behandlingen ska genomföras av legitimerade psykologer med erfarenhet av att behandla trauma.