Ätstörningar under graviditeten
Ätstörningar är psykiatriska sjukdomar som påverkar relationen till mat, kropp och vikt. Det finns flera olika typer av ätstörningar som ter sig på olika sätt, däribland de vanligaste är anorexi, bulimi och hetsätningsstörning. Gemensamt är ofta en stark upptagenhet kring kropp, vikt och kontroll.
Under graviditeten kan en ätstörning visa sig på flera olika sätt, bland annat (Bailey-Straebler & Susser, 2023):
- Restriktivt ätande eller rädsla för viktuppgång
- Tvångsmässig träning
- Hetsätning
- Kompensatoriska beteenden (såsom kränkningar)
- Stark ångest kring kroppens förändring
- Skam och hemlighållande kring matvanor
Många gravida kvinnor beskriver också en konflikt mellan vilja att skydda barnet och kampen mot de egna tankarna kring mat och kropp, vilket kan vara väldigt ensamt att bära på själv.
Hur påverkar graviditeten?
Ätstörningar kan påverka fertilitet, graviditet och återhämtning efter förlossning. Forskare visar att kvinnor med ätstörningar löper ökad risk för flera komplikationer, bland annat (Galbally et al., 2022):
- Näringsbrist
- Anemi (blodbrist)
- Psykisk ohälsa
- Svårigheter med tillräckligt energiintag
Undervikt och näringsbrist (såsom vid anorexi) kan påverka hormonbalansen och göra det svårare att bli gravid. Dock är det viktigt att belysa att många kvinnor med ätstörningar fortfarande kan bli gravida, även vid oregelbunden eller utebliven mens (Bailey-Straebler & Susser, 2023).
Studier visar också att gravida med ätstörningar oftare drabbas av (Bye et al., 2021):
- Depression och ångest
- Förlossningsrädsla
- Ökad stress och självkritik
- Postpartumdepression
- Svårigheter att känna trygghet i kroppens förändringar
Det är viktigt att bära med sig att de flesta kvinnor med ätstörningar får friska barn. Samtidigt kan obehandlade symptom innebära ökade risker, vilket gör tidigt stöd och behandling extra viktigt.
Kroppen förändras – och det kan vara svårt
En gravid kropp förändras snabbt. Viktuppgång, förändrad kroppsform och hormonella förändringar är naturliga delar av graviditeten, men för personer med ätstörningsproblematik kan förändringarna upplevas som mycket svåra att hantera.
Många beskriver känslor av att “förlora kontrollen”, särskilt när kroppen inte längre går att påverka på samma sätt som tidigare. Tankar kring kropp och vikt kan ta mycket energi och skapa stor ångest, trots att man samtidigt vill göra det bästa man kan för sitt barn (Galbally et al., 2022).
Det är också vanligt att man som gravid känner skuld över sina tankar. Många gravida skäms över att graviditeten inte känns så positiv som omgivningen förväntar sig. Känner du igen dig i att förändringar känns svåra att hantera, innebär det inte att det något “fel” på dig. Graviditeten behöver inte kännas vacker eller enkel, och det är helt okej. Det säger ingenting om hur du är som förälder eller om din kärlek till ditt barn.
Hur påverkas barnet?
Forskning visar att obehandlade ätstörningar kan öka risken för vissa komplikationer hos barnet. Bland annat finns kopplingar till:
- Låg födelsevikt
- För tidig födsel (prematur födsel)
- Näringsbrister
Det är dock viktigt att försöka att inte skuldbelägga sig själv. De flesta gravida med ätstörningar vill göra allt för sitt barns hälsa, och många får friska graviditeter och föder friska barn med rätt stöd (Watson et al., 2017).
Hetsätning och graviditet
Hetsätningsproblematik är en av de vanligaste formerna av ätstörningar under graviditeten. För vissa utvecklas problemen först under graviditeten, medan andra får en försämring av tidigare symtom (Öztürk & Ouyaba, 2024).
Graviditeten innebär ofta förändrade hunger- och mättnadssignaler i kroppen, ökad trötthet och emotionell stress, vilket kan påverka relationen till mat och ätbeteenden. Hetsätning kan i sin tur skapa stark skuld och leda till perioder av hård kontroll eller självhat (Martínez-Olcina et al., 2020).
Det är viktigt att förstå att hetsätning, såsom alla andra ätstörningar, inte handlar om dålig disciplin eller brist på vilja. Ätstörningar är komplexa psykiatriska sjukdomar där biologiska, psykologiska och sociala faktorer alla spelar in för deras utveckling (Bailey-Straebler & Susser, 2023).
Risk för återfall efter förlossningen
För vissa sker en tillfällig förbättring under graviditeten, men forskning visar att återfallsrisken är hög efter förlossningen. Tiden efter förlossningen innebär sömnbrist, hormonförändringar och nya krav, vilket kan göra tidigare kontrollstrategier mer lockande igen (Dutta & Deshmukh, 2022).
Många nyblivna mammor beskriver stress kring viktnedgång efter graviditeten, svårigheter att prioritera sina egna behov och ökad ångest kring kroppen. Samtidigt finns ofta en stark samhällspress att snabbt “få tillbaka kroppen” efter förlossningen. Detta kan vara mycket triggande för personer med tidigare ätstörningsproblematik (Bailey-Straebler & Susser, 2023).
Mammakroppen – att inte känna igen sig själv
Efter graviditet och förlossning förändras kroppen på många sätt, både fysiskt och hormonellt. För personer som lever med, eller har erfarenheter kring ätstörningar kan dessa förändringar väcka starka känslor kring kontroll, självkänsla och kroppsuppfattning.
Många beskriver en sorg eller frustration över att inte känna igen sin egen kropp, samtidigt som omgivningen ofta förväntar sig att man snabbt ska “studsa tillbaka” efter graviditeten.
Forskning visar att kroppsmissnöje och stress kring den så kallade “mammakroppen” kan vara kopplat till ökad risk för ätstörningssymtom, depression och ångest efter förlossningen (Bailey-Straebler & Susser, 2023).
Det är viktigt att komma ihåg att kroppen genomgått en enorm förändring och återhämtning, och att dess värde aldrig ska mätas i vikt, form eller hur snabbt den förändras efter graviditeten.
Att vara gravid och ha en ätstörning – du är inte ensam
Många gravida beskriver en stark känsla av ensamhet. Det kan vara svårt att prata öppet och kroppsångest när omgivningen förväntar sig att graviditeten ska vara en lycklig tid. Men ambivalenta känslor är vanliga, och ingenting att skämmas över (Martínez-Olcina et al., 2020).
Därför är tidig hjälp viktigt
Trots att ätstörningar under graviditeten är relativt vanliga, upptäcks de ofta sent. Många känner skam eller rädsla för att bli dömd som förälder, vilket ofta gör att problemen hålls hemliga under lång tid (Bailey-Straebler & Susser, 2023).
Ju tidigare problemen uppmärksammas, desto större möjligheter finns att minska risker och förbättra måendet – både för den gravida och barnet. Att söka hjälp är alltså inte ett misslyckande, utan ett sätt att ta hand om både sig själv och sitt barn.
Om du känner igen dig i tankar kring kontroll, mat eller kropp under graviditeten finns det hjälp att få. Du förtjänar stöd utan skam eller dömande.
