Sambandet mellan autism och ätstörningar får allt större uppmärksamhet inom forskning och klinisk vård under de senaste åren. Forskning visar att personer med autism löper betydligt högre risk att utveckla olika former av ätstörningar jämfört med befolkningen i stort (Nimbley et al., 2025).

Samtidigt visar forskningen också att traditionell behandling av ätstörningar inte alltid fungerar optimalt för personer med autism, eftersom autism påverkar sensorisk bearbetning, social kommunikation, flexibilitet och stresshantering, vilka alla kan påverka hur väl behandling fungerar (Nimbley et al., 2025).

Kunskapen om samsjuklighet mellan autism och ätstörningar är därför avgörande, både för tidig upptäckt, men också för rätt bemötande och effektiv behandling. För många individer handlar det inte bara om relationen till mat eller kroppsideal, utan om komplexa neuropsykiatriska mekanismer där sensorisk känslighet, behov av kontroll och svårigheter med förändring spelar roll.

Vad är autism?

Autism, eller autism spectrum disorder (ASD), är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar hur en person uppfattar världen, bearbetar information och samspelar med andra.

Autism innebär ofta:

  • Annorlunda social kommunikation
  • Behov av rutiner och förutsägbarhet
  • Repetitiva beteenden eller specialintressen
  • Sensorisk känslighet för ljud, smak, lukt, textur eller ljus
  • Svårigheter med flexibilitet och förändring

Det är viktigt att belysa att autism ser mycket olika ut från person till person. Vissa behöver omfattande stöd i vardagen medan andra lever självständigt men upplever stora inre svårigheter som inte alltid syns utåt.

Sambandet mellan autism och ätstörningar

Forskningen visar tydligt att autism är överrepresenterat hos personer med ätstörningar, särskilt vid anorexi. Meta-analyser från de senaste åren visar att många personer med anorexi visar tydliga autistiska drag eller uppfyller kriterier för autism (Inal-Kaleli et al., 2025).

Även andra ätstörningar, såsom ARFID, bulimi och hetsätningsstörning förekommer oftare hos personer med autism än hos övriga befolkningen (Keski-Rahkonen & Ruusunen, 2023; Makin et al., 2025).

Det finns flera faktorer som tros bidra till sambandet:

  • Sensorisk känslighet: Många personer med autism har en förhöjd känslighet för smak, konsistens, lukt eller temperatur, vilket kan göra vissa livsmedel mycket obehagliga att äta. Detta kan leda till begränsat matintag eller selektivt ätande (Ferrara et al., 2025).
  • Behov av kontroll och rutiner: Autism innebär ofta ett starkt behov av förutsägbarhet. Matvanor kan därför bli rigida och styrda av regler eller ritualer. Förändringar kring mat, måltider eller livsmedel kan skapa stark stress och ångest.
  • Social utmattning och stress: Många personer med autism lever med hög grad av stress på grund av social överbelastning, maskning och anpassning till omgivningen. Kontrollerat ätande eller restriktioner kan ibland fungera som ett sätt att hantera känslor och skapa kontroll.
  • Svårigheter att tolka kroppens signaler: Personer med autism kan ha annorlunda interoception, alltså förmågan att känna hunger, mättnad eller andra kroppsliga signaler. Detta kan bidra till både undervikt, överätning eller oregelbundna matmönster.

ARFID och autism

ARFID är en diagnos som blivit alltmer uppmärksammad inom autismforskning, och studier visar att ARFID är särskilt vanligt hos barn och ungdomar med autism. Vanliga exempel kan vara att enbart äta mat med specifik färg, temperatur eller konsistens, eller att helt undvika vissa livsmedel på grund av lukt eller textur (Keski-Rahkonen & Ruusunen, 2023).

Anorexi och autism

Sambandet mellan anorexi och autism är ett av de mest studerade områdena inom forskningen om ätstörningar.

Bland annat visar forskningen att personer med anorexi och autism ofta behöver längre och mer anpassad behandling än andra patienter. Traditionell ätstörningsbehandling fokuserar ofta på motivation, känsloreglering och socialt samspel. Men för personer med autism kan vissa behandlingsmetoder bli svåra att tillgodogöra sig om man inte tar hänsyn till neuropsykiatriska behov (Nimbley et al., 2025).

Vanliga tecken på ätstörningar hos personer med autism

Symptomen kan se annorlunda ut jämfört med klassiska beskrivningar av ätstörningar. Några vanliga signaler är (Ingrosso et al., 2024):

  • Mycket begränsad kost
  • Stark oro inför nya livsmedel
  • Ritualer kring mat och måltider
  • Kraftig sensorisk känslighet
  • Snabb viktnedgång eller näringsbrist
  • Undvikande av sociala måltider
  • Extremt behov av kontroll kring mat
  • Stress i samband med måltider

Hos flickor och kvinnor är autism fortfarande underdiagnostiserat, vilket gör att många får behandling för ätstörningar utan att autismen uppmärksammas (Cobbaert et al., 2024).

Varför missas autism inom ätstörningsvården?

Flera studier visar att personer med autism ofta känner sig missförstådda inom ätstörningsvården. Vanliga problem är att (Alford et al., 2025):

  • Sensoriska svårigheter tolkas som motstånd
  • Behov av rutiner ses som tvångsmässighet
  • Social kommunikation misstolkas
  • Behandlingen blir för generell och blir inte individanpassad

Många beskriver också att standardiserade behandlingsmodeller skapar ökad stress istället för trygghet. Forskare betonar därför vikten av neurodiversitetsanpassad vård där behandlingen tar hänsyn till autismens påverkan på ätandet (Field et al., 2023).

Anpassad behandling vid autism och ätstörning

Ny forskning visar att behandling behöver individanpassas betydligt mer för personer med autism. Några viktiga anpassningar inkluderar:

  • Sensorisk anpassning: Måltider bör anpassas utifrån individens sensoriska tolerans och kan handla om en lugn miljö, specifika konsistenser, visuellt förutsägbar mat och möjlighet till gradvis exponering.
  • Tydlig kommunikation: Personer med autism gynnas ofta av konkret kommunikation utan vaga formuleringar eller alltför abstrakta resonemang.
  • Förutsägbarhet: Struktur och tydliga rutiner minskar stress och kan förbättra behandlingsresultat.
  • Anpassad psykoterapi: KBT och andra terapiformer kan behöva modifieras för att fungera bättre vid autism, vilket kan innebära mer visuellt stöd, längre behandlingstid, konkret problemlösning och minskat fokus på social tolkning.

Ett neurodiversitetsperspektiv på ätstörningar

Modern forskning betonar allt oftare vikten av ett neurodiversitetsperspektiv. Det innebär att autism inte ses som något som ska “normaliseras”, utan som en annorlunda neurologisk funktionsprofil med egna behov och styrkor.

Inom ätstörningsvården betyder detta att behandlingen behöver utgå från individens neurologiska förutsättningar istället för att försöka pressa alla in i samma modell.

Studier visar att personer med autism ofta efterfrågar (Nimbley et al., 2025):

  • Större förståelse
  • Mindre skuldbeläggning
  • Sensorisk hänsyn
  • Individanpassad behandling
  • Ökad kunskap om autism inom vården

Referenser

Alford, C., Wallis, A., Hay, P. et al. Understanding the child and adolescent eating disorder treatment experiences of autistic people and parents. J Eat Disord 13, 128 (2025). https://doi.org/10.1186/s40337-025-01331-w

Cobbaert, L., Millichamp, A.R., Elwyn, R. et al. Neurodivergence, intersectionality, and eating disorders: a lived experience-led narrative review. J Eat Disord 12, 187 (2024). https://doi.org/10.1186/s40337-024-01126-5

Ferrara, R., Iovino, L., Ricci, L., Avallone, A., Latina, R., & Ricci, P. (2025). Food selectivity and autism: A systematic review. World journal of clinical pediatrics, 14(3), 101974. https://doi.org/10.5409/wjcp.v14.i3.101974

Field, S. L., Fox, J. R. E., Jones, C. R. G., & Williams, M. O. (2023). ”Work WITH us”: a Delphi study about improving eating disorder treatment for autistic women with anorexia nervosa. Journal of eating disorders, 11(1), 17. https://doi.org/10.1186/s40337-023-00740-z

Inal-Kaleli, I., Dogan, N., Kose, S., & Bora, E. (2025). Investigating the Presence of Autistic Traits and Prevalence of Autism Spectrum Disorder Symptoms in Anorexia Nervosa: A Systematic Review and Meta-Analysis. The International journal of eating disorders, 58(1), 66–90. https://doi.org/10.1002/eat.24307

Ingrosso, G., Nisticò, V., Lombardi, F. et al. Exploring the links between sensory sensitivity, autistic traits and autism-related eating behaviours in a sample of adult women with eating disorders. Sci Rep 14, 27155 (2024). https://doi.org/10.1038/s41598-024-74984-3

Keski-Rahkonen A, Ruusunen A. Avoidant-restrictive food intake disorder and autism: epidemiology, etiology, complications, treatment, and outcome. Curr Opin Psychiatry. 2023 Nov 1;36(6):438-442. https://doi.org/10.1097/yco.0000000000000896

Makin, L., Zesch, E., Meyer, A., Mondelli, V., & Tchanturia, K. (2025). Autism, ADHD, and Their Traits in Adults With Bulimia Nervosa and Binge Eating Disorder: A Scoping Review. European eating disorders review : the journal of the Eating Disorders Association, 33(4), 647–665. https://doi.org/10.1002/erv.3177

Nimbley, E., Sharpe, H., Maloney, E., Gillespie-Smith, K., Tchanturia, K., & Duffy, F. (2025). A Mixed Method Systematic Review Into the Impact of ED Treatment in Autistic People and Those With High Autistic Traits. The International journal of eating disorders, 58(1), 117–138. https://doi.org/10.1002/eat.24311

Klara Edlund

Klara Edlund

Leg. psykolog & psykoterapeut

Legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut, klinisk handledare i KBT och docent i psykologi.

Läs mer

Publicerad:
Senast uppdaterad:

Stöd för dig med ätstörningar

Behöver du hjälp med ätstörningar i samband med sociala medier och kroppsideal och är intresserad av en behandling som är anpassad för just dina behov? Kontakta gärna oss för en bedömning och inled din resa mot ett hälsosammare och mer balanserat liv.

Boka konsultation

Läs mer